Barnuppfostran

Visa vart gränsen går

”Visa var gränsen går”, menar barnpsykolog

Det är Svenska Dagbladet som skriver om hur ett helt samhälle i Kalmar län är i chock efter att en dagispraktikant visat sig ha utfört grova övergrepp mot barn. Ingrid Gråberg, barnpsykolog, svarar på viktiga frågor gällande vad föräldrarna kan göra om de misstänker att barnet är utsatt.

”Är komplicerat”

Den första frågan som Ingrid Gråberg får är hur man som förälder bör agera om man misstänker att ens barn har blivit utsatt för övergrepp, eftersom barnet börjar prata om saker som gör föräldrarna misstänksamma. På den frågan svarar Ingrid såhär:

– Det är komplicerat. Vissa barn som blir utsatta kanske inte visar upp några tecken alls, medan andra barn kan säga konstiga saker fastän ingenting egentligen har hänt. Som förälder bör man alltid undersöka saken, men det är också viktigt att man inte överreagerar och drar förhastade slutsatser.

Hon utvecklar sitt svar genom att berätta att man bör ställa öppna frågor, snarare än ledande.

– Ifall man har mycket starka misstankar, ska man inte ställa ledande frågor. Försök få barnet att berätta mer genom att ställa öppna frågor: Vad har ni gjort? Kan du visa?

”Går inte att vara ständigt på sin vakt”

Den andra frågan som barnpsykologen får, handlar om vilka varningssignaler man som förälder bör vara uppmärksam på. Barnpsykologen svarar såhär:

– Det är inte ofta som barn utsätts för dessa typer av övergrepp, åtminstone utanför hemmets väggar. Det går inte att ständigt vara på sin vakt. Är man det, är det lätt att övertolka saker och bli orolig och rädd. Har man ingen anledning att misstänka något bör man heller inte göra det. Föräldrarna ska dock vara uppmärksamma på ifall barnet börjar berätta saker som hör till ovanligheterna. I sådana fall kan man också titta noga efter fysiska tecken, så som märken eller rodnader. Barnet behöver dock inte ha blivit utsatt fysiskt för att ha varit med om ett övergrepp. Så det mest viktiga är att lyssna.

Hur får man barnet att prata om det?

– Ifall man vet att något har hänt, är det viktigt att vuxna runt omkring barnet hjälper till att normalisera. Detta gör man genom att tala om vad som är OK och inte. Det finns böcker som vuxna kan använda sig av, så som böcker med bilder på kroppen som man kan ta hjälp av när man förklarar var gränserna går.

Om du behöver hjälp, läs mer här.

12 aug 2017